DSC_3799

Ilona vid Katrinebergs pil och korg

Ilona vid Katrinebergs pil och korg

Strålande sol, strålande salix och en strålande Ilona som delade med sig av sin erfarenhet och visade oss knepen i konsten att fläta med salix gjorde gårdagen till en bra dag på jobbet.

Vi var ute vid Katrinebergs pil och korg för att vi behöver salix till en workshop vi ska ha i projektet Framtidens trädgårdar. Salix är det latinska släktenamnet för pil. Ilona vid Katrinebergs pil och korg har en salixodling och håller kurser i pilflätning. Hon är en helt underbar människa och vi är mycket tacksamma att ha fått en snabb lektion i flätningsteknik. Se mer på http://www.pil-korg.se.

Som med allt hantverk finns det alltid mer kunskap bakom än vad man tror och det är inte alltid lätt att själv uppfinna knepen. Vi får bara hoppas att vi kommer ihåg dem när det är dags.

Vi fascinerades också av pilens mångfald, framförallt de skiftande färgerna, och hur man kan använda det för mest effekt i flätningen. Ilona har många olika arter och sorter och känner till deras olika egenskaper. Hon har också en hel massa kreativa idéer, ett helt växthus fullt med korgar, blomsterstöd, spaljéer, lökkorgar och mycket annat. Och allt gjort av ett naturligt material som kommer tillbaka år från år.

Skrämmande skrämmor

april 10, 2014

Skrämmande skrämmor

Skrämmande skrämmor

Om jag tyckte att jag lekte förra veckan så har leken fortsatt även denna vecka när skrämmande skrämmor har tillverkats inför påsklovet. De ska förhoppningsvis göra påsklovet mer intressant och samtidigt fylla funktion som skrämmare. Vill ni veta mer gå in på www.vallbyfriluftsmuseum.se och titta under Påsklovskul. Där finns information om hur du kan bli Museideckare och lösa den flygformel som skrämmorna snott från påskkärringarna, eller du kan vara med och rösta fram den skrämma som du tycker bäst om. Jullandskapet i torgrundeln började bli gammalt och fågelskrämmorna har nu ersatt det. Men skrämmorna finns lite varstans på museet, de dyker upp både här och där.

Vad gömmer sig bakom krusbärsbusken?

Vad gömmer sig bakom krusbärsbusken?

Skrämmorna är alla gjorda av material som fanns i museets bodar, i vår sopsortering, i vår låda för kvarglömda saker eller bakom knuten och av dem gjorde vi en kreativ återvinning. Vi hade roligt som gjorde dem, museiteknikern, trädgårdsmästarpraktikanten och jag och vi hoppas att våra besökare kommer att ha roligt åt dem under påskloven.

Sen återstår att se hur effektiva de blir mot fåglarna. Snöskatorna brukar sitta på staketen när vi sår och när vi går därifrån hoppar de ned och följer såraden och pickar i sig fröna. Så känns det i alla fall, så någon form av skydd måste till för att vår sådd ska få vara ifred. Den äldre trädgårdslitteraturen innehåller en del tips så skrämmorna kommer nog att få sällskap av en del andra formationer när det är dags för sådd.

Vassmattorna rullas ut varje kväll för att hålla ute kölden.

Vassmattorna rullas ut varje kväll för att hålla ute kölden.

Frågan fick jag igår av en liten tjej när jag hade varit och rullat ut vassmattorna över bänkfönstren som täcker de nylagda varmbänkarna. Den här veckan är den frågan befogad. För det känns faktiskt så.

Hästdynga och halmpellets

Hästdynga och halmpellets

Vi har nämligen lagt våra allra första varmbänkar denna vecka. I måndags hämtade vi hästdynga. Från häst som hade stått på halmpelletts. I tisdags lade vi den första bänken. Nästan femtio centimeter hög gjorde vi den innan vi lade på ramen, fyllde på jord, vattnade upp och täckte med bänkfönstret. En termometer ligger i och från i tisdags kväll till idag så har temperaturen pendlat mellan 32 och 37 grader! I morse när jag rullade undan vassmattan var det nio grader vid ytan och det är så gosigt varmt att det värmer både hand och hjärta.

Det är så roligt att få experimentera med detta. Att det äntligen blivit möjligt och att vi fått tillgång till både bänkfönster och hästströ. Jag har haft denna tanke sedan jag gjorde mitt examensarbete 1995-96 om ”Odling under glas i Sveriges historiskt sett” och grottade ner mig i all sorts glasodling från 1500-talet och fram till början av 1900-talet. Glasklockor, drivbänkar, drivkurer, orangerier och växthus med speciell utformning beroende på vilken växt som skulle odlas i dem. Under min utbildning skolades vi i klimatstyrning med datorns hjälp men det här var ju något helt annat. Men klimatstyrning kunde de långt innan klimatdatorn.

Bänkfönstren har en trädgårdmästare som hade trädgårdsmästeri vid Molnebo gård utanför Heby gjort och använt, liksom vassmattorna. Döm om vår förvåning när vi letade upp de gamla vassmattorna som vi hade hämtat och en passade till ett enkelfönster och den andra till ett dubbelt! Precis som om vi hade lagt bänkarna. Som om vi skulle ha tänkt innan.

Varmbänkar var ett sätt att tidigarelägga skörden. De första lades redan i januari men då skulle platsen vara täckt så att ingen tjäle fanns i jorden och hästströet lades ända upp till en meter högt. Där såddes för en tidig skörd av primörer, något som gav bra betalt, och där drev man upp plantor till det som sen skulle planteras ut på friland. När ströet svalnade lades den om. Det har funnits många kvadratmeter bänkfönster vid landets herrgårds- och handelsträdgårdar. På 1930-talet fanns det vid Färna herrgård 175 bänkfönster på 240 kvadratmeter och vid Gäddeholm 350 bänkfönster på 615 kvadratmeter, bara som exempel. Det här var ett tungt arbete och bänkgårdarna kom att rationaliserades bort när växthusen blev vanligare och el och olja kunde värma dem.

32.3 grader i jorden

32.3 grader i jorden

 

Våra varmbänkar ligger i gurklandet vid torget och där tänker jag att vi nu ska kunna dra upp meloner och gurkor bland annat. Skyddat läge ska förhoppningsvis ge oss en tidig skörd samtidigt som det är väl synligt för våra besökare. Men eftersom det är första gången så lovar jag inget, utan vi får se det som en lek detta år, en lek som vi ska dra lärdom av så att vi ska lära oss och göra bättre nästa år.

Tidigare blogginlägg som handlat om varmbänkar hittar du under:

http://vallbyfriluftsmuseum.wordpress.com/2014/03/27/fran-slipning-till-soligt-slit/

http://vallbyfriluftsmuseum.wordpress.com/2014/02/27/kitt-vad-snyggt-gladje-over-nyrenoverade-bankfonster/

http://vallbyfriluftsmuseum.wordpress.com/2014/02/12/frukostmote-med-skitsnack/

Den första varmbänken är lagd

Den första varmbänken är lagd

 

Slipning av planteringsspadar

Slipning av planteringsspadar

Det har varit en riktigt slitig arbetsdag idag. Men vi har fått saker gjorda och avlutade och det är alltid positivt. I strålande sol dessutom. Tack och lov så har jag fått sällskap i landen och rabatterna av en praktikant från trädgårdsmästarutbildningen vid YH Enköping. Vi började veckan lite lugnt med att skärpa och slipa verktygen och att klippa ned perenner och köra på jordförbättrande brunnen dynga. Avslutade gjorde vi genom att köra bort all jord från de upphöjda gurksängarna, gräva upp rosskott som spridit sig som en krans runt hela busken och sen fick vi akut iväg och spika fast den marktäckande duken i fruktträdgården som hade lyfts av hårda vindar. Hade vi haft den här dagen som första praktikdag hade jag kanske inte haft någon arbetskompis resten av veckan.

Jorden i gurklandet grävs bort

Jorden i gurklandet grävs bort

Men nu är gurklanden klara för varmbänkarna som ska läggas nästa vecka. På måndag ska vi hämta dynga och under veckan ska mitt livs första varmbänkar läggas. Dagens wow var att se bänkfönstren provligga på de ramar vår museitekniker snickrat till dem idag. Det värmde efter allt slit, så nu ser jag framemot att experimentera vidare med detta.

Bänkfönster på ram

Bänkfönster på ram

 

Vilken glädjedödare man är när man vill stoppa våren och dessutom har mage att nästan önska bort solen som sätter sådan fart på allting. Man blir inte populär vid fikabordet direkt. Men stoppet beror mest på oro för alla knoppar som håller på att svälla och alla växter som skickar upp sina första blad i värmen. Man önskar dem en säkrare start än att börja med att frysa bort när nästa köldknäpp kommer, för den kommer ju. Var in på SMHI:s hemsida och såg att från veckans topp på 13 plusgrader så sjunker det till helgen ner runt nollan igen och på måndag till tisdag är det dags för snö och lägsta temperatur hamnar på fem grader de närmaste tio dagarna. I Västerås.

Hasselhängen

Hasselhängen

Men det har ju klara fördelar med en tidig vår också – man kan hinna göra jobbet i tid! Att få hinna med är ju en lyx.

Så idag började vi klippa ned perenner och jordförbättra. I år jordförbättrar vi med vår egen välbrunna dynga vilket var extra roligt och när det vid första greptaget hängde en hel skock med maskar från dyngan på grepen så blev det ännu bättre. Och visst var det skönt att solen både lyste och värmde, men…

Mask i dyngan

Mask i dyngan

 

 

 

Mönsterskrivarens päron eller Åsta Päron. Foto: Carina Huggare

Mönsterskrivarens päron eller Åsta Päron. Foto: Carina Huggare

Vet du vad ett mönsterskrivarboställe är? Jag antar att många är som jag – måste googla för att förstå. En mönsterskrivare var en civil tjänsteman inom det militära som hade till uppgift att sköta räkenskaperna, rullföringen och övriga skrivgöromål. De fanns i varje fänika (en enhet inom infanteriet) eller kompani. De som innehade tjänsten tillhörde ofta lågadeln. År 1875 försvann tjänsten.

I Åsta by i Björskogs socken fanns ett mönsterskrivarboställe. Vid laga skifte 1877 flyttades gården, liksom flera andra, ut ur byn. I laga skifteshandlingarna finns ett dokument om flyttkostnader där gårdens alla byggnader omnämns med värdering av kostnaderna. Bland alla hus som manbyggnad, stall, loge, vedbod, brygghus och avträdeshus med flera, så omnämns också gårdens träd. Det som värderas hos mönsterskrivaren är två fruktträd, ett päronträd, körsbärsträd, bärbuskar och ”praktträd”, sammanlagt värderade till 10 kronor.

Mönsterskrivarens tomt tömdes men någonting blev kvar – päronträdet. I alla fall står det ett päronträd där idag. Där har jag nu varit och tagit ympris. Det var en för bra historia för att inte göra ett försök att få den och trädet till Vallby. Det är dels historien om mönsterskrivare men det är också historien om päronen. Om hur päron oftast återfinns hos de mer välbeställda i 1700- och 1800-talens samhällen. Åsta är ett bra exempel på det, i värderingsinstrumentet för flyttkostnaderna finns det nämligen inte päron vid de andra gårdarna.

För er som vill veta mer om Åsta så finns en fantastisk hemsida som berättar om byn och dess historia, på ett föredömligt sätt, och mycket av historien kommer från den bykista som ännu förvaras i byn.

Mönsterskrivarens päronträd i Åsta.

Mönsterskrivarens päronträd i Åsta.

Nyrenoverade fönster av Åsa Lindberg, Bellman & jag.

Nyrenoverade fönster av Åsa Lindberg, Bellman & jag.

Eftermiddagsfikat blev inställt igår för då var vi och hämtade nyrenoverade bänkfönster. Förra året fick vi tag på bänkfönster hos en kollegas granne. De var mer eller mindre i helt skick, men alla var i behov av renovering. Många hade trasiga rutor och kittet var borta. Nu har vi tänkt prova våra första varmbänkar i år så därför har vi låtit renovera tre stycken av fönstren.

Drivbänksfönster slipas hos Åsa Lindberg, Bellman & jag, som även tagit fotot.

Drivbänksfönster slipas hos Åsa Lindberg, Bellman & jag, som även tagit fotot.

Åsa som tidigare hade Byggnadsvårdsbutiken på Vallby har hjälpt oss med att renovera några av fönstren. Hon har skrapat, bytt ut dåliga partier och satt i nya rutor, stiftat och kittat. Och målat dem vita. Hon som är van glasrenoverare kommenterade de pilligheter som fanns med bänkfönstren. Förr i tiden var detta trädgårdsmästarens och hans arbetares jobb under vintern att underhålla och renovera alla fönster till bänkgården. Kanske var trädgårdsmästaren mer en glasmästare än glasmästaren själv. Även drivhus och orangerier hade fönster som behövde underhåll och vars rutor gick sönder. Det finns ju en anledning att växthus numera är av aluminium och kanalplast och liknande, men de kommer aldrig att bli lika charmiga.

Bänkfönster hämtas

Bänkfönster hämtas

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.