Ragnhilds dahlia efter regnet

Ragnhilds dahlia efter regnet

Det är inte konstigt att vi alltid pratar väder. Det är ju alltid runt omkring oss och påverkar oss så mycket. Men det är en väldig, väldig tur att vi inte var och en kan påverka och bestämma hur det ska bli. Utan det blir som det blir utan att vi behöver lägga oss i.

Det fascinerande är att vädret kan variera så från år till år. I år har vi en sommar då gurkornas tillväxt länge bara stod still, det hände ingenting. Tills den varma helgen för två veckor sedan då de på tre dagar växte mer än vad de någonsin gjort, kändes det som. Det har under försommaren inte varit någon fart i kökslanden, det har varit lite för svalt för optimal tillväxt. Men de perenna växterna verkar må bra av regnet och det svala vädret. Precis som trädgårdsmästaren. Det är väldigt skönt när vattningen nästan sköter sig självt och det är behaglig temperatur för kroppsarbete.

Gullvivorna nådde en till knäna och längden, mängden och doften har varit mer i år, känns det som, även om regnet gjort sitt bästa att för att slå det till marken. Just nu är honungsrosorna överlastade av doftande skyar och dahliorna står som stolta primadonnor. Gräset växer sig tätt och frodigt så att vi inte hinner med och naten, våtarven, har jag aldrig sett så kraftig. Med denna summering lämnar jag Vallby för mina första semesterveckor.

Honungsrosorna vid torget

Honungsrosorna vid torget

En av Djäknebergets inskriptioner

En av Djäknebergets inskriptioner

Jag hittade inte GW på Djäkneberget. Förra tisdagen var jag där och spanade. Det jag tittade efter var Västerås-rosen som är en bourbon-ros av Great Western-typ och vars historia lär ha börjat på Djäkneberget. Se blogginlägget från 2014-11 19 https://vallbyfriluftsmuseum.wordpress.com/2014/11/20/gw-ar-en-favorit/.

Djäkneberget är en av stadens parker och denna bergshöjd var från början platsen där djäknarna firade valborg och hade gymnastik- och vapenövningar. Under 1860-talet kom berget i A T Sundins ägor och han donerade berget till  Västerås frivilliga skarpskytteförening 1862. Sam Lidman, lektor och kapten, ledde övningarna på berget och blev också mannen som förvandlade berget till en park under åren 1862-1895. Växter planterades, gångvägar anlades, liksom utkiks- och viloplatser. Lidman var en man av sin tid, påverkad av den nationlromantiska andan och med tanken att medborgarna skulle fostras lät han hugga in inskriptioner och tänkespråk på stenar som är resta, eller är liggande, i parken. Det lär vara cirka 500 olika inskriptioner. Ibland bara namn och ibland hela citat. Allt för att leda människan till ”moralisk fostran i gudsfruktan och fosterlandskärlek”.

Häromdagen letade jag bland alla stenarna, med sällskap av ekorrar och harar, minigolfsspelande semesterfirare och till tonerna av tangokursen som pågick på dansbanan efter rosen. Idylliskt, vackert och lugnt men utan Västeråsrosen.

'Västerås-rosen' på Vallby

‘Västerås-rosen’ på Vallby

På Vallby blommar Västerås-rosen just nu, även om den senaste värmen och regnet har skyndat på dess fall. Blommar gör den tillsammans med den som går under namnet Skerike biskopsros, vilken också är en bourbon-ros. De växer och doftar i Borgarträdgården.

 

 

 

Vattna när det regnar

juni 25, 2015

DSC_1638Det är precis vad man ska göra – vattna när det regnar. Effektivare kan det inte bli. En fuktig jord har mycket lättare att ta upp vatten. På en torr jord rinner det oftast bara av och det tar väldigt lång tid att vattna upp det som torkat ut. Så bli inte förvånad om vattenspridarna går trots att det regnar.

Allt som är planterat i krukor eller i upphöjda lister torkar ut fortare och om det dessutom blåser så avdunstar det en hel del från växterna. Så det gäller att ha koll och känna efter i jorden hur fuktigt det är. Man får inte låta sig luras av en fuktig yta för det kan vara torrare än vad man tror en bit ned. Och det är där rötterna är som vattnet behövs. Därför bör man vattna ordentligt när man vattnar, inte bara dutta, så att det blir fuktigt på djupet.

Vattning har alltid varit en fingertoppskunskap hos trädgårdsmästarna. Något som mästaren själv hade uppsikt över och inte alltid lämnade över till lärlingar och trädgårdsdrängar i första taget. I de gesällprov som blivande trädgårdsmästare gjorde på 1700-talet ställdes frågan om hur man avgjorde om orangeriväxterna behövde vatten. Förutom att se att växterna slokade, eller såg ”dufna” ut, så knackade de på krukan eller baljan för att höra klangen, gav det en dunkel klang så behövdes inget vatten men om klangen var ”späd och hög” så fodrades det vatten. Ett annat knep från den tiden var att sticka ned en enkom gjord borr i jorden och om jorden fastnade så var det tillräckligt fuktigt, men släppte den så var det dags för vattning. Var jorden helt uttorkad så kunde den tidigare nämnda jordborren användas – då borrade de ett antal hål och vattnade i dem.

Jordborr eller pekfinger – det gäller att ha vätskekontroll.

 

Midsommarens mångfald

juni 18, 2015

Midsommarstången kläs på Vallby

Midsommarstången kläs på Vallby

Björklöv och hässjor

Björklöv och hässjor

Idag håller vi på att förbereda midsommaren. Vår traditionsenliga midsommarstång ska kläs med björkris, rönn och ek. På ängen där midsommarstången står har det under veckan varit full fart med höhässjning. Så ängen är nu full med hässjor och där finns nu möjlighet att sätta sig och luta sig mot dem en stund och njuta av den godaste doften av alla – hö. Men var rädd om dem – för det är vinterns matförråd till våra djur som står där.

Blommor ska plockas och pynta våra hus som från och med denna vecka är befolkade. Grönskan och blommorna ska ju vara i sin bästa fägring just nu och visa upp naturens mångfald, men den absolut roligaste mångfalden denna helg är alla människor som kommer hit med ursprung från världens alla hörn. Mångfalden är aldrig större på Vallby än under midsommarafton.

Trevlig midsommar och leve mångfalden!

Vallbys midsommarstång är färdigklädd

Vallbys midsommarstång är färdigklädd

 

Pelargonerna Platinum och Angel Eyes Orange

Pelargonerna Platinum och Angel Eyes Orange

Nu har vi precis avslutat årets sommarblomsplantering. Rundeln på torget och i borgarträdgården har fyllts med helt underbara plantor. Åkervalls blomsterproduktion i Köping har levererat fantastiska plantor till oss i en större storlek än vi haft förut, så det har inte varit svårt att fylla ut rundlarna.

Jag har under flera år tänkt att vi skulle använda oss av pelargoner i planteringarna, och i år var det dags. Signhild Åkervall har jag under åren träffat vid flera av Länsstyrelsens kurser i projektet Trädgård som tillgång och jag har lärt känna henne som en duktig pelargonodlare med ett intressant sortiment. Förra året började vi prata om denna plantering och i november besökte jag henne för att titta på pelargonerna och få tips. Jag fick massor av tips och också en ny kärlek, pelargonen ’Angel Eyes Orange’. Den bildar nu en slags brodyrkant till planteringen på torget tillsammans med Pelargonium grandiflora.

Som ståtlig solitär, och som den som kommer att stå för höjden har vi valt ’Platinum’, en sort som ibland kallas för ”spaljepelargonen” och som kan bli upp mot 2 meter hög! Det är en cerisefärgad sort med en svag vit kant på bladen. Och den bästa egenskapen är att den är självlysande och lyser på långt håll. En effekt jag inte var medveten om innan planteringen. Pelargonerna samsas med silverek, en modern sort som passande heter ’New Look’ och är köttigt häftig med mer hela bla, och med praktbinka. Användandet av pelargoner har också fått till följd att vi lagt en droppbevattning i rundeln i år eftersom pelargoner inte tycker om att bli överbevattning.

I år är mönstret inte efter någon förlaga från sekelskiftet 1900 utan min egen komposition. Det är nytt liksom min stora utmaning i detta projekt som är att med tiden leda ut ’Platinum ’ på hängande girlanger mellan blomsterkäpparna. Det har jag ingen aning om hur det kommer att gå, speciellt inte efter att ha betraktat alla hårda vindar den senaste veckan. Men man måste ju utmana sig själv att tänka nytt ibland, eller våga, om det så bara är att få ett nytt uttryck i en torgrundel på Vallby.

Rundeln i borgarträdgården i 2015 års design

Rundeln i borgarträdgården i 2015 års design

Bråfors bergsmangård

Bråfors bergsmangård

Har du inte varit där – åk dit. Gå in på deras hemsida www.kulturreservat.se och läs mer om Bråfors kulturreservat utanför Fagersta. Vi var uppbjudna dit igår och det var en upplevelse. Så mycket historia från bergsmän, och mängden ved och kol som behövdes till järnet, till väggmålningar från 1790 och konstnärer som inspirerat Carl Larsson, och en hel del trädgård och en omgivning med vackra, öppna marker och betande får. Erik och Margareta är fantastiska bärare av sitt kulturarv och delar med sig av en fascinerande historia.

Detalj från Bråfors gårdsplan

Detalj från Bråfors gårdsplan

Men trädgårdsnörd som man är så var det gårdsplanen som jag fastnade mest för. Tre boningshus omgärdar gårdsplanen och mitt i stoltserar en rundel med flaggstången i mitten, och det är ju absolut inget ovanligt att finna på gårdar, MEN bredvid den på varsin sida finns en droppformad gräsoval. Något som jag hittills inte sett någon annanstans. En form från den tyska stilen som slog igenom i mitten av 1800-talet.

Ännu intressantare blev det när Erik berättade att gruset till gångarna hade lagts på först under 1960-talet. Innan dess hade det varit jord och bestämda gångar där de fick gå. Dessa gångar borstades rena och resten av jorden krattades i mönster, och där fick man inte sätta sin fot. Eriks farmor förmanade honom en gång att vara rädd om gårdsplanen och dess gräsformer och det visar att det har varit något man varit stolt över. Och Erik har förvaltat arvet väl.

Idelaplan för en större blomster- eller mindre lustträdgård, anlagd i tysk stil enligt Daniel Müller 1848

Idelaplan för en större blomster- eller mindre lustträdgård, anlagd i tysk stil enligt Daniel Müller 1848

”Risk” för regn

maj 19, 2015

Regntunna

Regntunna

Varför är det aldrig någon som pratar väder med orden ”chans till regn” eller ”möjlighet till regn”? Det är alltid ”RISK” för regn, med stora bokstäver. Och det i ett land där det väldigt, väldigt sällan är några risker med regn. Vad det är som skapar denna oerhörda risk med något som är helt livsavgörande för oss? Det skulle vara intressant att veta när meterologerna och alla vi andra började benämna regn som riskartat. Undrar vad de säger om man skulle lyssna på ett väderinslag från nyheterna på 1960-talet?

Gul lök

Gul lök

Utan regn skulle vi inte kunna leva. Det är en väldigt enkel sanning. Så vi tar tacksamt emot denna underbara nederbörd som har kommit. Oftast är vårarna och försommaren torra i våra trakter, med lite nederbörd. Och som en följd av det så kommer mjödaggen mitt i sommaren. Men nu kanske det kan bli annat i år. Det är också lättrensat just nu, fukten gör att rötterna lätt följer med upp när vi rensar maskros och kvickrot, och allt annat smått och gott. Och det är sådan must i jorden när vi sår och sätter lök i grönsakslanden så det behövs ingen extra vattning. Kan det bli bättre? Ja, det skulle vara lite sol då.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.