Valentinos helgsnacks, i form av äppelkvistar från Vallbys levande samling av växter

Valentinos helgsnacks, i form av äppelkvistar från Vallbys levande samling av växter

Våra Gotlandskaniner Valentino och Magica fick lite extra gott snacks i helgen. De, som själva ingår i vår levande samling, fick ynnesten att äta av vår andra levande samling. Anledningen är att beskärningen av fruktträden har börjat. Så äppelkvistsnackset går nu in i ett kretslopp som inte kan vara naturligare.

Oftast brukar det bli frustration när den ena levande samlingen äter av den andra, så därför är det lite skönt att få visa när det är till godo.

Magicas helgsnacks i form av äpplekvistar från Vallbys levande samling av växter

Magicas helgsnacks i form av äpplekvistar från Vallbys levande samling av växter

DSC_28181700 etablerades Sätra brunn av provinsialläkaren Samuel Skragge. Han hade då funnit källor med den mineralhalt som ansågs vara till godo för människan att dricka av för att få de fyra kroppsvätskorna i balans. Han anlade hälsobrunnen och från och med 1700 har den drivits i en obruten tradition. Här har druckits stora mängder vatten, upp emot åtta liter om dagen skulle brunnsgästerna dricka. Däremellan skulle gästerna spatsera runt i parken, dansa, gunga och röra sig för att få vattnet i kroppen i balans.

Brunnen vid Sätra Brunn

Brunnen vid Sätra Brunn

Utan park ingen brunnstillvaro. Det var i parken som livet pågick. Där promenerade man efter vattendrickningen och konverserade och ”uppnådde sunda vätskor”. Konversationen fick inte handla om något upprörande, som politik, religion eller pengar. För starka känslor kunde förstöra vattnets förmåga att verka. Så där skulle man spatsera och visa upp sig under lättsamma samtal i en vacker parkmiljö. En parkmiljö som utvecklades alltefter modets växlingar. Alléer i barockens stil som är grundingrediensen i de långa promenaderna, den engelska parken med slingrande gångsystem och den romantiska promenadparken där man närmade sig naturen.

Det är en värld värd att studera, hälsobrunnarnas långa historia. En historia som i allra högsta grad är sammanbunden med brunnarnas parker och trädgårdar. Idag har ju forskning visat hur viktigt det är med det gröna, i form av natur och trädgård, för både själens och kroppens läkande, något som man visste redan på 1700-talet vid brunnarna. Så för en sådan ärevördig, och historierik plats som Sätra Brunn är parkerna det viktigaste förutom brunnarna.

Att mina ögon öppnats för denna del av trädgårdshistorien beror på att jag varit med på en dag för byggnadsminnesägare som Länsstyrelsen anordnade vid Sätra brunn i tisdags. Det var föredrag, visning och information i ämnet Återupptäck din historiska trädgård och jag hoppas att deltagarna håller med mig när jag säger att vi under dagen ”uppnådde sunda vätskor”.

Skräddartulpan        Tänk vad lite sol och fågelkvitter kan sätta fart på vårkänslorna. Det har varit ett par sådana dagar denna vecka, men nu är det åter grått slask och allt grus i snöhögarna börjar bli synligt. Eftersom det började rycka i våren och snödropparna blommar i Skåne så tänkte jag att veckans blogginlägg skulle få bjuda på lite vår.

Skräddartulpan Skräddartulpanen som är en av våra godingar i vår levande samling kan få bli veckans växtporträtt. Den kommer från ett torp i Barkarö socken, cirka en och en halv mil utanför Västerås. Där bodde det en skräddare första halvan av 1900-talet. Denne skräddare var en flitig odlare, vilket kanske var tvunget för att överhuvudtaget överleva. Han planterade fruktträd och hade stora köksland, men han hade också rabatten full med denna tulpan.

Skräddartulpanen är gul när den börjar knoppas med en svag röd kant, men ju längre den utvecklas desto rödare och rödare blir den, så att den till slut är alldeles röd. Den blommar något senare än andra tulpaner. Vi har varit på torpet och grävt upp tulpanlökar, och det var väldigt många smålökar som vi fick upp. Trots att de var små så blommade de året efter. Vi har satt den i Borgarträdgården och där är den starten på sommarens blomning. Och även om jag gillar vintern så ska det bli skönt att få stämma träff med den i vår igen.Skräddartulpan

Hemsidan och harar

februari 5, 2015

Det hinner hända mycket på några år. Det var ett tag sedan jag sist gjorde en riktig översyn av trädgårdsinnehållet på vår hemsida. Så det behövdes. Vissa av våra trädgårdsmiljöer stod inte ens med under fliken Trädgård och odling. Men nu är det under arbete, ska omformas, ges nya texter och framförallt fler bilder är tanken. Så arbetet pågår och kommer att göra det ett tag till för det kommer ju planering, kollegor och föredrag emellan.

Och under tiden faller snön, det har kommit en hel del denna vecka och bäddat in allt. Det är alltid skönt när ens tillkortakommaden kan döljas för en tid och det är väldigt skönt att inte ha skottningen på sin lott. Men intressant just nu är att kunna följa spåren av dem vi inte alltid ser på museet. Bävern, räven och haren har sin gång över museet och har man tur kan man få se någon av dem.

Haren i prästgårdens kryddgård

Haren i prästgårdens kryddgård

 

Schyssta lökar

januari 28, 2015

DSC_9276Det finns lökar av olika sorter, idag som igår. Det finns också en anledning till att vissa lökar nästan helt förvunnit. När kraven för odlaren handlat om att vara kostnadseffektiv och få ut så stor skörd som möjligt är det inte konstigt att mindre rikgivande sorter försvunnit.

Lökarrangemanget på bilden kan jag visa tack vare Parkgården, ett äldreboende i Tillberga. Igår var jag där och höll ett föredrag om museets växter inom projektet Framtidens trädgård. Framtidens trädgård är ett projekt i Västerås stad för särskilt boende med syfte att utveckla trädgårdsmiljöer och arbetsformer som stimulerar till utevistelse.

De mindre lökarna på bilden är Olivias schalottenlök, en form av potatislök som odlades runtom i landet innan det gick att köpa sättlök till gul lök. Potatislöken har inte gått att köpa i handeln och den har bara funnits kvar hos enstaka odlare. Till föredraget igår hade jag tänkt köpt en vanlig gul lök som åskådningsmaterial, för att kunna visa på skillnaden i storlek och att det ofta är den egenskapen som eftersträvas i växtförädling. Jag glömde det, men fick ändå en gul lök att visa eftersom personalen var så snabbtänkt att de gick in i restaurangköket för att låna en lök och kom ut med denna! Bättre kunde det ju inte bli.

Denna gula jättelök har ju i hög grad den storleksegenskap vi har efterfrågat i modern tid, men lagra den i två år för att sedan sätta ut den på friland och därpå få en god skörd, det klarar den inte. Den klarar mycket mindre än så, i frökatalogernas sortbeskrivning av Gul jättelök står det att den bara har en kort lagringstid. Till skillnad från potatislöken. Så Framtidens trädgård kanske är platsen för dåtidens växter.

DSC_9187

Vänd upp och ned på en gran och du får en tät, hängande, snygg installation som kan pryda sin plats både här och där. En grön koja för en tomte eller något som flankerar din dörr eller ingång. Om det är en snygg gran vill säga. Vi har använt uppochnedvända granar, eller snarare de avsågade delarna från julgranarna, uppochnedvända ett par gånger i olika installationer och de börjar bli en favorit i julgestaltningstider. En slags hållbar återvinning.

Men nu är det ju utdansning av julen som gäller så granar och tomtar håller på att städas bort för den här gången. Det är därför tipset kommer nu i god tid inför nästa jul, då granar och tomtar dyker upp nästa gång. Hur och i vilken form och miljö får vi se då. Tomten som är återvunnen (kanske heter det återanvänd) från vår idéträdgård till utställningen Tomtar finns dom i Trädgårdsföreningen i Linköping har nu tillbringat julen i gurklandet på Vallby och ska äntligen efter ett och halvt års ständig uppvisning för allmänheten få gå i ide tänkte jag, men så blir det inte riktigt än – han är lite fastfrusen. Så med fötterna fast förankrade i jorden fortsätter det att vara tomtar på gurklandet ett tag till.

https://vallbyfriluftsmuseum.wordpress.com/2013/05/27/tomtar-pa-loftet/

Vallby friluftsmuseums idéträdgård Tomtar finns dom i Linköping 2013-2014

Vallby friluftsmuseums idéträdgård Tomtar finns dom i Linköping 2013-2014

Packad tomte på väg hem från Linköping

Packad tomte på väg hem från Linköping

 

Fastfrusen tomte i gurklandet

Fastfrusen tomte i gurklandet

Städa fram det nya året

januari 7, 2015

Vaxbönor i frösamlingen

Vaxbönor i frösamlingen

Egentligen är det väl det gamla året som ska städas ut, men för min del så har det nya fått börja med urstädning och upprensning. Om det är fruset i rabatterna så får rensningen vara i fröskåpet istället. Där fanns en hel del, och det var liksom meningen. Övertaliga frön har sparats under årens gång, allt med tanken att en gång använda dem. Tanken har varit att på något sätt visa den mångfald som finns av fröer. Det ena är ju inte likt det andra, vilket det också finns anledningar till.

När jag läste till hortonom hade vi under vårt första år till och med tenta på frö, artkännedom av frö på köksväxtkursen. Att känna igen de vanligaste grönsaksfröerna kan vara en fördel, eller bara något att stila med. Kom inte på något bra exempel på när den kunskapen behövs, mer än vid läckande fröpåsar, möjligtvis. I alla fall så gjorde vi frökartor, klistrade fast fröer på ett papper, och denna enkla grej blev så snygg och startade en fascination inför ännu en del av växtvärldens mångfald där fröer visade sig vara så vackra.

Här ligger nu fröerna till bönor, ärter, dill och persilja och många fler i glasburkar och jag har tänkt mig att denna samling ska användas på olika pedagogiska sätt. Till att börja med ska de få följa med mig vid föredrag om vår levande samling som frö till kunskap.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.